Viltspår – Allmänt
Viltspåret syftar till att träna hunden till att bli en duktig eftersökshund. Jaktförordningen anger att:
”Vid jakt efter björn, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen”
Det är därför viktigt att drevern ges många tillfällen till att tränas för denna mycket utmanande uppgift. För att klara uppdraget krävs att hunden är i god fysisk form och har förmågan att koncentrera sig. Förmågan att spåra med låg nos och i ett långsamt tempo finns naturligt hos drevern, vilket gör den till en mycket lämplig eftersökshund. Viltspår är en utmärkt aktivitet för att stimulera hunden fysisk, mentalt och är även stärkande för relationen mellan förare och hund.
Lokalklubbens ansvar
Viltspår i Sverige arrangeras av lokala dreverklubbar, vilka, bland annat, ansvarar för att ta emot anmälningar till viltspår, registrera dessa, boka domare & mark samt efter utfört viltspårprov kvalitetsgranska domarens bedömning. Hundägaren ansvarar för att anmäla sin drever till viltspårprov. Anmälan sker genom att hundägaren skickar korrekt ifylld anmälan på DreverData.se, denne går sedan till ansvarig person i lokalklubben, vilken ser till att domare och mark bokas samt att domare och hundägare kommer i kontakt med varandra. Råder oklarheter kring viltspårregler, vilken lokalklubb som anordnar vilka aktiviteter, eller andra allmänna frågor kring viltspår, så ta kontakt med representant i Svenska dreverklubbens centralstyrelse för vägledning.
Utrustning
Följande utrustning krävs för att lägga och spåra viltspår:
- Spårsele – Använd en korrekt utformad sele som inte stryper hunden, e.x. Nomesele
- Spårlina – Max 10 meter. Använd inplastad eller gummilina.
- Snitslar – Att märka upp var spåret går.
- Blod – Köps i matbutik eller på slakteri.
- Viltdel – Lämpligen skank/klöv från rådjur eller älg.
- Plasthandskar
- Petflaska med kork – Kork som går att öppna och stänka ex. mineralvatten Imsdal.
- Stämpelkäpp
Förberedelser inför viltspårprov
Träningen börjar man förslagsvis redan då drevern är valp. Man kan introducera mycket enkla korvspår, där korvbitar läggs ut i en rak linje och hunden belönas när den lyckas att hitta samtliga korvbitar, i rätt ordning. Därefter när valpen har blivit några månader gammal så kan man börja introducera den för blod och kontakt med klövar från rådjur samt att följa enklare raka spår med hjälp av detta.
För att kontrollera om valpen är mogen för spårträning kan man lägga ett kontrollspår. Man lägger ett rakt spår ca 100 m långt med klöv eller annan viltdel i spårslutet. Man tar hunden i vanligt koppel och halsband och går iväg vinkelrätt mot spåret som om man går på vanlig promenad. Reagerar inte hunden när man passerar spåret så går man en bit och vänder och går över spåret igen. Reagerar hunden på spåret följer man tyst och lugnt efter. Går hunden i fel riktning står man stilla. Går valpen i rätt riktning får den belöning genom att föraren följer efter och att den hittar något intressant i spårslutet. Får man ingen markering/reaktion går man lugnt tillbaka från spåret och provar igen några dagar senare. Hunden får på så sätt ingen känsla av att den misslyckats. Gick kontrollspåret bra går man vidare med att lägga ett inte alltför långt spår. Spårstarten kan med fördel påvisas första gången. Försök vara så lågmäld som möjligt från början av spårträningen. Det är lätt hänt att man hejar på för mycket med resultatet att hunden börjar spåra i för högt tempo när den blir äldre.
Första spåret kanske är mellan 40 och 80 meter långt beroende på hur tidigt man startar. Går denna sträcka bra ökar man sträckan till 80 – 120 meter med en lätt böj. Nästa gång utökar man sträckan ytterligare och introducerar en vinkel. Minska sträckan till nästa gång om hunden upplevs ha svårigheter klara av spåret. Man kan även inrikta sig på att speciellt träna svårigheterna som vinklar och bloduppehåll med bara korta spår innan man går ett fullängdspår på 600 – 700 meter. Beroende på hundens kapacitet kan man då träna 1 – 2 spår på en dag.
En god grundlydnad är inte att förakta. Att kunna sätta hunden före spårstart kan försätta hunden i en lugn sinnesstämning. Fördelar finns att ha en följsam, lydig hund som går att stanna upp vid lintrassel eller inför en skottprövning. Jägareförbundet har utvecklat ”Fyra lätta steg” – Grundlydnad för jakthundar om man känner att man vill gå kurs.
Hur ofta ska man då träna sin unga drever? 1-2 ggr i veckan kan vara lämpligt.
Om hundens motivation tryter kan man prova att lägga ut ”näring” (ex hundgodis) i spåret. I förlängningen kan det vara ett sätt få hunden markera blod eller annat om man har sikte att gå eftersök med sin hund. Alternativt kan man göra ett uppehåll på ett par veckor så hunden blir sugen på att spåra.
För att träna spårtrogenhet för det spår hunden ska följa kan man dra annan viltdel alternativt ett skinn över spåret. Markera med snitslar där detta spår korsar ”rätt spår”. Vill hunden byta spår, stanna upp, berätta med dov, allvarlig röst att det där är fel spår. Be hunden söka spår och berätta med din nöjdaste röst att nu var du duktig när hunden åter spårar på rätt spår.
Ett utmärkt sätt att lära sig mer om viltspår är att ta kontakt med den lokala dreverklubben som finns i ditt område för stöd och hjälp. Många lokalklubbar anordnar viltspårkurser. Här får man hjälp med att lägga spår, tips om vilken utrustning som behövs och tips och trix för att lyckas.
Tips för att lyckas på viltspårprov
- Ta kontakt med din lokala dreverklubb för vägledning
- Anmäl dig till viltspårkurs
- Läs igenom reglerna för viltspårprov
- Läs böckerna: Träna viltspår – Grunderna i viltspår & Träna viltspår – Öppen klass av Marita Karlsson.
Starta på viltspårprov
Dagen har kommit då viltspårprovet skall äga rum. Anmälan är inskickad och anmälningsavgift är betald sedan tidigare. PM är mottaget från lokalklubben. Plats och tid är bokad med viltspårdomaren. Spårsele, spårlina vatten, fika, & stamtavla finns med i packningen. Kontroll är gjord så att hunden är tillräckligt vaccinerad.
Viltspårprovet börjar med att domaren gör en ID-och vaccinationskontroll. Hunden är anmäld till ett anlagsprov, vilket är det första provet som genomförs för att pröva hundens lämplighet som framtida eftersökshund. Spåret är lagt enligt anvisningarna i viltspårprovreglerna och är 2 – 5 timmar gammalt. Domaren visar var spåret börjar och därefter skall hunden spåra självmant till slutet. Hunden får beröm när de finner klöven i slutet av spåret. Skulle det inte gå som tänkt och hunden inte löser spåret så är det ett utmärkt tillfälle att fråga domaren om råd hur träningen skall utföras för att lyckas bättre.
Lyckas hunden med anlagsprovet så är det dags att starta på prov i öppen klass. Största skillnaden mellan proven är att spåret i öppen klass är 12-24 timmar gammalt, starten på spåret är inte markerad, utan man börjar i en sökruta på 25 x 25 meter samt att skottprövning sker i slutet.
Om behov finns av vägledning så finns det alltid möjlighet att fråga viltspårsansvarig i din lokalklubb eller ta kontakt med någon i Centralstyrelsen.
Championat
Viltspårschampionat erhålls efter godkänt anlagsprov och tre första pris i öppen klass, för minst två domare. Kraven för championat beskrivs mer utförligt här.